Frågor och svar

Bli säker på saken.

Är det riktigt säkert att man är död?

– Ja. Frågan om donation är inte aktuell förrän döden är fastställd. Innan dess har sjukvårdspersonalen självfallet gjort allt som står i deras makt för att rädda livet på patienten. Hur döden definieras och fastställs kan du läsa mer om på Svensk författningssamling.

Ser kroppen konstig ut efter en donation?

– Nej. De donerade organen och vävnaderna tas tillvara vid en operation. Ingreppet sker med största respekt för den avlidne och det som syns efteråt är ett operationsärr.

Kan man ta tillvara mina organ och vävnader utan att fråga först?

– Nej. Man är alltid skyldig att ta reda på och följa den avlidnes vilja. Är den okänd måste frågan alltid gå vidare till de anhöriga.

Måste mitt beslut vara skriftligt?

– Nej. Tala i första hand om ditt beslut för dina anhöriga. Det är viktigast och fullt tillräckligt. Om du så önskar, kan du också skriva ner ditt beslut, t ex på ett donationskort eller anmäla det till donationsregistret. Kort finns på apoteken.

Kan jag anmäla mig till donationsregistret om jag är under 18 år?

Ja. I anslutning till att du fyller 15 kan endast du själv och inte dina vårdnadshavare göra en anmälan. När du fyllt 15 år kommer du sedan att få ett brev från Donationsrådet med en påminnelse om att du finns i registret. Det finns inga åldersgränser för att anmäla sig till registret, vare sig uppåt eller nedåt

Kan man välja vem man vill donera till?

Nej det kan man inte. Man kan däremot välja att donera alla organ och vävnader för transplantation eller undanta vissa organ eller vävnader. Man ska också ta ställning till om man vill donera till annat medicinskt ändamål eller inte.

Vad är annat medicinskt ändamål?

Om organ eller vävnader inte kan tas tillvara för transplantation kan man använda dessa i vissa forskningsprojekt som alla är godkända av en etikkommité.

Är jag inte för gammal för att donera?

– Nej. Alla kan vara möjliga som donatorer oavsett ålder. Organ och vävnader från vuxna kan också doneras till barn.

De flesta vill donera – men berättar det inte.

Varför är det organbrist?

Vi svenskar har högst donationsvilja inom Europa. Det visar en undersökning som utfördes på uppdrag av EU-kommissionen under 2010. Nästan 90 procent av svenskarna vill donera sina organ efter sin död. Det stora problemet är att vi ofta känner obehag inför att ta upp frågan med våra närstående. Många närstående vet inte vad de ska svara läkaren om de får en fråga om donation vid ett hastigt och oväntat dödsfall. Det blir därför ett nej till donation, trots att den avlidne sannolikt hade velat donera. Av omtanke om våra närmaste bör vi alla ta upp frågan om organdonation och annat som rör vår egen död.

Läs mer om transplantation och organdonation i våra faktablad.

Hur gör jag min vilja känd?

Det är du själv som bestämmer om du vill bli donator eller inte. Du kan berätta för dina närstående hur du vill ha det, fylla i ett donationskort eller registrera din vilja i Socialstyrelsens donationsregister. Det är alltid din senast kända vilja som gäller. Om ingen vet vad du ville, utgår lagen från att du har sagt ja till att donera dina organ. Läs mer på www.donationsradet.se

I Sverige, liksom i övriga världen, är handel med organ och vävnader förbjuden.

Vad används organen till?

Organ och vävnad får endast användas för transplantation och annat medicinskt ändamål. Med annat medicinskt ändamål menar man i första hand medicinsk undervisning och medicinsk forskning.

Vilka organ transplanteras?

De organ som kan transplanteras är hjärta, lungor, lever, njure, tunntarm och bukspottskörtel. Exempel på vävnader är hornhinnor, hud, hjärtklaffar och benvävnad.

Vilken nytta gör donationer?

Njurar, hjärta och lever transplanteras idag med stor framgång och ger människor med njur- och hjärtsvikt och leversjukdomar goda chanser till ett ”normalt” liv igen. Även med lungtransplantationer når man nu goda resultat.
För vissa patienter med svår diabetes kan transplantation av bukspottskörtel eller av de insulinproducerande Langerhanska öarna göras.
När det gäller vävnaderna transplanteras framför allt hornhinnor till människor med sjukdomar i hornhinnan, hud vid vård av brännskadade samt hjärtklaffar till patienter med vissa hjärtsjukdomar.

Vem får organ och vävnader?

En avliden människa kan bli donator av flera organ och vävnader till flera mottagare, men många faktorer måste vägas in. Största behovet tillgodoses först. Donatorns närstående får inte veta vem eller vilka som är mottagarna, och mottagarna får inte veta vem som är donator.
Du kan inte välja till vem du donerar. Däremot kan du välja att donera alla dina organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål, begränsa donationen till transplantationer, undanta vissa organ och vävnader eller helt säga nej .

Vad säger min religion?

De flesta av de stora världsreligionerna är positiva till organdonation och transplantation. Men donation bör ske med stor respekt för den döda kroppens integritet.Protestantismen stödjer och uppmuntrar organdonation. Islam menar att det viktigaste är att rädda ett mänskligt liv. Judendomen säger att man måste rädda liv om det är möjligt. Samtidigt får man inte glömma att det inom varje religion finns enskilda människor som av personlig övertygelse kommer till en annan uppfattning.

Vill du veta mer?

Läs våra faktablad om transplantation och organdonation, eller gå in på www.donationsradet.se.

Källa: Socialstyrelsen